Koh Lanta
Vilken dag som helst är en dag för tidigt att lämna Bangkok om man frågar mig, men när lediga dagar på stränder hägrar är det må hända i alla fall uthärdligt...
Vi sov så gott , så gott, det var jobbigt att behöva ställa klockan på sju...
Frågar man barnen var de väl inte heller så värst sugna på att lämna Bangkok, de gillar vårt lilla ställe, poolen, balkongen, Mc D runt hörnet, Alfred var förstås också extra besviken över att behöva lämna det rosa rummet ;)
Vi åt frukost och log tillsammans, John och jag, åt att vi kunde stå flera meter bort och ta för oss i lugn och ro utan att katastrof utbröt vid bordet, barnen satt så fint och åt. Det var inte riktigt så vi mindes frukostarna från vår förra vistelse på detta hotell...
Och att resa i all ära, men vänta, vänta, vänta på än det ena, än det andra, tycker de ju inte är världens roligaste... Det var extremt långa och korkade köer där många försökte tränga sig in långt fram vid incheckningen, då blir man lite trött... Jag stod för köandet,
John stod för underhållningen av barnen och lärde Alfred leka sten-sax-påse
Flygresan gick snabbt och bra, bortsett från att det blev ett herrans liv på alla tre faktiskt,
när vi kom ombord och de insåg att de inte kunde välja platser som de själva ville...
Elvira roade sig med att läsa säkerhetsanvisningen mycket noggrant, det blev en liten vana
som hon sen sysselsatte sig med under resans alla flygningar
Fint med klart väder, att kunna se Bangkoks utkanter uppifrån
Fint med moln också!
Sen var det bil som gällde, två timmar till på resande fot, och bälten hade alla
utom jag, minsann! Inte så tokigt med Thailändska mått räknat
Att närma sig Koh Lanta kändes härligt
Att skymta Saladan fick det att bubbla lite av glädje inuti :)
Och det var obeskrivligt skönt att komma fram till hotellet med havet och poolen alldeles inpå!
Barnen hoppade i direkt, och sen var det så gott som omöjligt att
få dem ur den de närmaste dagarna
En liten kvällsdutt ner på stranden blev det, mest för min skull tror jag, det gick inte riktigt hem hos ungarna som tyckte havsvattnet kliade och stacks. Och fast vi inte ens nämnde ordet sea-wasps utan bara sa att det är saltvattnet, man vänjer sig vid det... så förblev de mycket svårövertalade till havsbad efter det.
Inte så gott första intryck av havet för dem tyvärr...
Poolen regerade helt enkelt!
Vi var alla nöjda med vårt rum
Att vi bokat beachfront visste vi ju, och det hade varit fullt tillräckligt att få ha den här
vyn rakt utanför fönstret
Att vi dessutom hamnade poolside var en stor, stor bonus som gjorde
dagarna något alldeles extra behagliga, vi kunde sitta på verandan medan barnen lekte i poolen :D
Tisdag var rätt dag att anlända till Nice Beach Resort.
Middag åt vi på hotellet och fick både Thai-dans och fire-show på köpet. Elvira blev helsåld på den där dansen direkt, och Alfred som älskat fire-show i stort sett hela sitt lilla liv var i himmelriket...
