5:2

Jag har börjat med 5:2 dieten!
Nej, jag är inte den kvickaste med att snappa upp nyheter och trender, och hade alldeles missat det här med den fantastiska 5:2an tills för bara någon vecka sedan. Men så läste jag om den och det lät ju så fantastiskt bra att kunna bränna bort ett kilo i veckan (av de där två som jag lovade skulle bort under året men som på något märkvärdigt sätt nästan dubblat sig istället... hmm...) och samtidigt dra så många andra hälsosamma fördelar av att fasta två dagar i veckan, så jag bestämde mig för att prova.
Det var ett mycket impulsivt och ogenomtänkt infall som gick ungefär alldeles precis så som man kunde vänta sig när det gäller mig. Hungern är min värsta fiende, och nu ska jag dela med mig av mina erfarenheter av en hel dags fasta. Nästan. Man äter ju några pyttefjuttiga små måltider även under fastan, men ändå...
Jag hade läst att det var inte så farligt. Och jag trodde väl kanske att man skulle kunna dricka bort hungern, när det var bara sådär för en dag åt gången. Och visst, jag drack, och jag överlevde, men mycket mer än så var det inte med min förra måndag. Jag lyckades hålla mig på någorlunda humör, utföra mitt arbete och hålla hyfsat god ton mot min omgivning, men jag gick ändå omkring i en dimma, kunde inte koncentrera mig på någonting, trött och svag i hela kroppen. Tröstad av de små, små målen mat jag ändå fick i mig med jämna (fast långa!) mellanrum och av tanken att imorgon... imorgon ska jag få äta som vanligt, tyckte jag ändå på kvällen att jag klarat mig hyfsat och kunde ge det en chans, en månad i alla fall. Men att sova så hungrig var omöjligt. Och om den första dagen var jobbig så var det verkligen ingenting mot morgonen efter... Mina ben bar mig inte. Jag skakade i hela kroppen, var yr i huvudet, svettades och frös om vartannat och mådde illa. Och fast att jag åt en helt vanlig frukost så gick det flera timmar då benen på riktigt nästan vek sig under mig, och jag var helt enkelt tvungen att lägga mig på soffan och vila, mitt på arbetstid med barnen omkring mig, för jag var så skakis.
Nu vet jag inte alls om det här kanske är helt normalt och någonting alla som fastar går igenom, och det bryr jag mig heller inte  om, jag bara konstaterar att det är s.å. I.N.T.E. värt det och att fasta är ingenting för mig!
Så jag har inte bara börjat med 5:2, jag har också mycket bestämt och heltvärt avslutat, efter bara en dag.
 
Nu kör jag 7:2 istället, så mycket mera jag liksom, jag och Mark ;)
 
/Sara
 
 
 

Köpenhamn

Det var redan sena kvällen när vi närmade oss Köpenhamn.
 
Vi hade bokat rum på ett Hostel med absolut bästa läge mitt i centrum
och nattlivet var verkligen i full gång på uteserveringarna omkring, och inte minst på stället där vi skulle bo.
Vi var som en grupp Ufon när vi banade oss väg  mellan ungdomsgängen, med våra sex småbarn, fram till disken för incheckning (som även skulle kunna kallas bardisken).
Riktigt kaos utbröt när sedan sex övertrötta, uppspelta småbarn efter en hel dag i bil kom upp i en lång, rolig korridor full av dörrar och endast hade två lika övertrötta mammor att vaka över sig. Papporna blev nämligen tvungna att sticka iväg och parkera bilarna väldigt långt bort, och i bilarna låg alla saker som på något sätt skulle ha kunnat hjälpa till att underhålla, distrahera eller dämpa barnens framfart. Det var inte lätt att få stopp på springandet och tjoandet. Två mot sex är inte rättvist. Att försöka stänga in dem i ett rum med fyra våningssängar var inte heller någon vidare idé, ens fast vi delade upp dem på två rum, fast det var kanske ändå att föredra en mindre skock vilda apor som klättrar från golv till tak på liten yta än en väldig skock apor som drar runt på större yta...
 
När papporna (och iPhonerna) kom tillbaka la sig lugnet och brorsorna
kröp ihop så mysigt i sängen
 
Det var jättefint (och varmt!) att vakna med utsikt över takåsarna nästa morgon
 
Vi gillade det här stället jättemycket, det var enkelt, rent och fräscht och fantastiskt att kunna bo så centralt så billgt! Vi blev sugna på att tågluffa och dra runt i hela Europa och bo på Youth Hostel med vår lilla Ufo-familj, det kanske blir vår nästa grej :)
 
Och bara runt hörnet hittade vi världens bästa frukostställe.
Verkligen sann lycka att få sitta mitt i storstadsbruset och njuta av färskt bröd,
yoghurt och musli, juice, kaffe...
 
Vi hade till och med sån tur att brandbilarna gjorde utryckning medan vi satt där!
 
Så sa vi hejdå till vårt fina resesällskap och promenerade runt lite.
 
Alltså, vad jag gillar Köpenhamn! Jag förstår inte riktigt vad den "utomlandska" känslan kommer av, hur kan det vara så annorlunda mot Stockholm när det är så lika och nära? Köpenhamn är mycket mer Paris än Stockholm, på ett fritt, vackert och ljuvligt vis, jag skulle absolut kunna tänka mig att flytta hit. Jag gillar Danmark över huvud taget, det är liksom lite friare och bohemen i mig skulle säkert trivas och må bra.
Jag är nog kanske lite dansk innerst inne.
 
Vi gick för att se på Nyhavn i verkliga verkligheten.
Och det såg faktiskt ut precis som miniatyrbygget på Legoland

Så coolt!!
 
Innan vi lämnade Danmark behövde vi såklart prova Wienerbröd med choklad.
Och det här måste helt klart ha varit världens absolut godaste Wienerbröd.
Utan tvekan. Punkt slut.
 
Det blev bron hem

När vi stannade och rastade tyckte Elvira att bilen var en fjäril,
och det kunde hon ju ha rätt i ♥
 
 Och så var den resan slut!

Tyskland

När vi var klara med Legoland tog vi en sväng ner till otroligt närbelägna Tyskland.
Till vår stora glädje fick vi fortsatt sällskap av Joel och Cina och kusinerna när vi susade
fram längs kusten i jakt på camping och sovplats för ett par nätter.
 
Första stopp var i Flensburg där vi flanerade omkring en stund
 
Vi åt lunch på en grekisk restaurang, och där hade Eskil det stora modet
att låta sin mamma dra ut sin allra första lösa tand!
 
På väg tillbaka över torget träffade vi på en isbjörn som var ute på promenad,
det var mycket, mycket spännande och roligt!
 
Glass, fika och snabborientering på kartan innan vi åkte vidare
 
Efter en liten lagom lång bilfärd hade vi tur och fick plats för våra tält
på första, bästa camping. Det blev kvällsmat och fredagsmys i gröngräset
 
Nästa dag ägnade vi åt att utforska strandpromenaden och lilla turistorten Damp
 
En otrolig skön heldag med bara slapp som avslutades med lek på campingens
lekplats och en god och trevlig plockmiddag utanför tälten
 
 
Morgonen därpå packade vi ihop och åkte vidare längs kusten.
Åt lunch i Köln på en restaurang där de hade den mycket goda vanan att
erbjuda papper och färgkritor åt alla barn som väntade på mat
 
efterrätt i form av glass och tyska bakverk intogs bara några minuter senare
på ett konditori med ett oerhört komplicerat system för beställning och servering av fika
 
Sen var det inte långt kvar till färjeläget där jag och några barn roade oss med
en vansinnigt blåsig promenad medan övriga ur sällskapet tog en sväng på border-shopen
 
Hejdå Tyskland och Hej igen Danmark
 
Den lilla färjeturen gick som en dans -tack iPhones och Nintendo ds
 
RSS 2.0