Två år

Alldeles i början av den här sommaren fick vi fira vår finaste tvååring!
Naturligtvis var det hon som väckte oss på morgonen, och inte tvärt om, så vi fick ta firandet på soffan istället för på sängen och jag tror inte hon var ett dugg ledsen för det.
Bara nöjd med få öppna paket

Morfar och mormor kom på besök
 
Och killarnas favorit-Kajsa
 
De hade med sig en stor säck med gamla (och stora!) dockor och dockkläder som jag hade när jag var liten.
En fantastisk present för en liten Elvira som älskar dockor, och minst lika kul för Alfred
 
Tårtan garnerade födelsedagsbarnet och fick hjälp av sin snälla storebror
 
Hon var mycket nöjd med rsultatet, sången och blåsandet var det heller inget fel på
 
 
Farfar och farmor kom också på fika
  
 
 
Wilmer och mormor var busiga värre
 
 
 
 
Även om Elvira gillade tårta även i år så var det ändå inget mot hur det var förra året för den som minns...
 
 
Ett par dagar senare kom Hanna, Patrik och Oscar på kalas. Hon fick en finfin present, vi åt mat och fikadeoch sen var det full fart på kusinerna i trädgården
 
Så nog blev hon ordentligt firad lilla vildhjärtat!
 
/Sara
 
 
 
 
 
 

Min Elvira



Igår hade jag ett magiskt ögonblick. Ni vet ett sånt där när det känns som om jorden slutar snurra för ett tag, eller iallafall ens egen lilla värld, och det är som om ingneting utanför existerar längre utan bara du och det som är där och då finns till... Ett sånt där man blir som förstummad, förstenad, förtrollad och bara sitter och tittar och njuter och suger åt sig varenda liten detalj för att aldrig någonsin ska kunna suddas ut ur ens hjärta och minne... Ett sånt som nästan får en att tappa andan och gör att man börjar tro att man faktiskt hittat meningen med hela livet...
På en stol i mitt kök satt en liten flicka med kladdiga fingrar, oboy på kinderna, stripigt hår, trött blick.... och var det absolut vackraste, finaste, ljuvligaste jag någonsin sett. Varenda liten rörelse, vartenda litet smack och slick och andetag borrade sig rakt igenom hela mig och golvade mig alldeles.
Bara genom att äta en macka ägde hon mig så totalt och jag hade kunnat dö på fläcken för hennes skull.
Jag satt länge i min lilla bubbla där allt omkring inte fanns mer, jag bara tittade på henne och förundrades över att hon är min lilla unge.
Min Elvira ♥

Elviras korkek

Elviras absoluta favoritplats här hemma är under plommonträdet på lilla gungan.
Där hittar man henne gungande eller bara sittande i godan ro, morgon, middag och kväll, så fort dörren står öppen. Jag förstår att hon trivs där, det är en mysig plats med grenar som hänger nästan ända ner till marken, och jag är glad att hon hittat sin korkek!





/Sara
RSS 2.0