Monkeyschool

Monkey School tyckte vi var en rolig utflykt förra gången vi var här, och eftersom Alfred och Elvira knappt var medvetna om att de varit här tidigare så tyckte vi att vi kunde göra en till favorit i repris.
Vi hyrde egen moppetaxi och susade fram i våra hiskeliga 40 kilometer i timmen och korsade ön precis som förra gången. Men att jag då upplevde ett sånt där fulländat ögonblick, som jag räknar till ett av mitt livs absolut bästa stunder, på den vägen och i en sån här det kunde jag nu inte begripa. Jag var rädd precis hela tiden. Och inte bara lite sådär småskraj utan på riktigt med andan i halsen, hög puls och en stor klump av gråt-ångest i bröstet. Kanske var det för att vi alldeles precis efter att vi tankat och skulle korsa vägen först höll på att välta bakåt och sen bli påkörda av en bil från sidan, som jag fick en slags uppenbarelse av hur oskyddade vi åkte omkring med våra barn. Kanske har jag bara blivit lite äldre och fegare sen sist och skulle ha lovat mig själv ändå att detta var absolut sista gången vi åkte runt på egen hand i ett sånt fordon...
 
Älskar att det faktiskt är så här man tankar, varför ska man krångla till det så himla mycket?
 
Vi fick leta ett tag efter själva Monkey School och de måste ha bytt ställe för det här kändes både mindre och enklare än vad vi mindes. Men barnen var inte mindre förtjusta för det!
Aporna var så söta och busiga och hade så svala, lena små händer som gillade att knäppa upp skor :)
 
Sen blev det show där vi skulle få se lite olika konster och hur man tränar aporna att plocka kokosnötter, precis som förra gången. Det roliga med den här showen var att aporna inte alls ville göra vad de skulle.
Den första och största apan började med att göra mycket argsinta utfall mot stackars alldeles oförstående Alfred, den fräste och visade tänderna ordentligt och hoppade mot honom så nog var det tur den var kopplad!
 
Alfred blev lite skrämd, men inte så farligt (däremot har han sen vi kom hem börjat fräsa som den där apan när han blir arg, och säger att "vi skulle inte ha åkt till Monkey School, det var där jag lärde mig det här!")
 
De andra aporna roade oss med att inte bry sig det minsta om vad deras tränare sa.
Den ena envisades med att gå runt och tigga godis.
Den andra ville helt enkelt inte sluta cykla utan fräste och slog mot killen när han försökte få honom att sluta, och var snabbt tillbaka på sin cykel när han blev bortlyft!
De andra visade lite lojt sina trick och konster men satt eller stod mest och tittade helt ointresserat åt helt annat håll. Det var faktiskt mycket roligare än om de skulle ha gjort precis som det var tänkt :)
 
Efteråt körde vi ner till Old Town och satt ute på en blåsig pir och åt en
mycket sen lunch. Så väldigt, väldigt härligt!
 
Och för den som inte känner vår tok-fia riktigt kommer här ett litet smakprov på hur hon
gärna apar sig vid matbordet <3
 
 
Det fanns mycket att kika ner på i lågvattnet
 
och jag blev av med min fin-kaffe i ett obevakat ögonblick
 
Old Town är en mysig liten gata med gamla hus, några butiker och restauranger,
inte så mycket mer egentligen, men vi gillar att vara där
 
Jag kan inte säga hur obeskrivligt lättad jag var att få kliva ur den där moppetaxin vara levande hemma igen!
Att få komma in och duscha av sig aplorten var inte heller så tokigt, helt klart bästa duschen på resan!
Sen var det skönt att bara gå stranden bort,sitta direkt på sanden och
äta grillade skaldjur och dricka ljuvliga shakes :) 
 
RSS 2.0