Underbara människor var här och delade middag, kväll och natt på altanen, ljuslyktor och månsken i det varma augustimörkret med oss. Lycka. En sån där kväll när man känner sig helt orimligt rik på andra saker än pengar och förstår att värdet i livet kan mätas på så många olika sätt. En kväll som lämnar en sån där ljuvlig eftervärme att jag kunnat njuta av den också hela dagen idag, och nog fortfarande kommer att kunna gotta mig i den imorgon.

En sån eftervärme som kanske hela den här sommaren kommer att lämna efter sig, värme att plocka fram långt in på hösten när det behöver fyllas på med sånt. Jag gillar eftervärme. Den får allt det fina att räcka längre utan att man måste drömma sig tillbaka, gräva ner sig i gamla minnen och kanske missa att leva där man är. Den bara finns där som ett lätt och behagligt täcke över nuet.